Pelargonen Sweet Success är en unikpelargon med stora röda enkla blommor med mörkröda fläckar och fjädermärken på de övre kronbladen och ett par streck på de nedre.
Sweet Success är framtagen av den engelske odlaren Ian Gilliam 1995 och är uppkallad efter den engelske botanisten, trädgårdsmästaren och författaren Robert Sweet som var verksam på 1800-talet och bland annat gav ut verket Geraniaceae i fem volymer under åren 1820-1830.
Hartsookhybriden Polka har samma färg på sina stora blommor som Clivian som står i fönstret intill, röd-orange. Hela sommaren blommade den, från tidig vår ända tills Kung Bore tog hela plantan i december. Just nu bärs alla krukorna ut på morgonen och in på kvällen så de inte fryser. Då bildas knopparna så det blir en lika härlig blomming även denna sommaren.
Min polka blev jättestor förra sommaren. Nästan en meter hög. Den trivdes allra bäst ute men behövde en rejäl kruka så den inte välte hela tiden.
Patons Unique är en gammal sort. Redan 1870 såg den dagens ljus hos Paton. Den sägs vara en korsning mellan P. scabrum and P. graveolens vilket i så fall innebär att den även är en primärhybrid. Den har stora rödrosa blommor med mörkare fjädermarkeringar och ljus kant. Bladen är kraftigt flikiga och har en doft av… ja, hmm? Den ska dofta aprikos (därav det engelska namnet ‘apricot’) men det är betydligt mer kryddigt än så… pors kanske?
Min planta växte på höjden i somras… och blev jättestor! Men grenarna är rätt sköra, så jag klippte ner den innan jag flyttade in den i höstas. Att klippa på våren är däremot synd, för då klipper man av blomanlagen som bildas under köldperioden på vintern.
Bilderna skiljer lite i färg på blommorna… de har olika nyanser om plantan växer i skugga eller sol. Men det beror även på ljuset när man fota och kamerans inställningar .
Om man, som jag, älskar unikpelargonerna och dessutom gillar ett bladverk som är dekorativt, så är Phyllis mitt i prick. Den doftar i och för sig inget vidare, enligt pelargonböckerna är det aprikos men tonåringen och jag har enats om att den luktar bränd plast. Men vacker är den
Unikpelargonen Voo-Doo tillhör Hartsookhybriderna som är framtagna av Frances Hartsook i USA på 60-70talet. De övriga är Hula, Polka, Mystery, Bolero och Carefree.
Tanken med Hartsookhybriderna är att de ska blomma bra även om det är varma somrar. Californien har ju inte våra svenska svala sommarnätter och därför vill inte de engelska pelargonerna blomma där.
Voo Doo har mörkt djupröda blommor med svart mitt och svarta fjädermärken. Ge man den en riktigt stor kruka så kan man nästan se hur den växer
Nillapillas Pelargoner 