Små, små blommor på långa stjälkar. Faktiskt de längsta blomstjälkarna jag sett… de sträcker sig över till nästa bord och trassar in sig i doftpelargonerna där. Över en meter med dessa yttepyttesmå blommor längst ut! Blommorna finns i tre olika färgvarianter… lila, röd och svart. Men min svarta är rätt röd den också.
Kallas även Black Butterfly eftersom den är en av de allra mörkaste pellisarna… kanske den allra mörkaste? Brown hette amerikanen som korsade fram plantan 1953.
När första knoppen skulle slå ut på min första Butterfly trodde jag att jag fått fel planta med mig hem…. för det som stack ut mellan täckbladen var cerise. Men när blomman slog ut helt, visade den sig ha en tunn cerise rand på kronbladen. Resten av blomman är svartröd som mörknar till svart ju äldre den blir. Blommorna är inte riktigt lika jättelika som andra engelska pellisar men istället väldigt skrynkliga. Och omöjliga att göra rättvisa på ett foto.
Vad har du för erfarenhet av Browns Butterfly? Skriv gärna i kommentarsfältet.
Nillapillas Pelargoner 