Det finns lika många sätt att övervintra sina pelargoner som det finns pelargonister. Och tro det eller ej, de flesta sätten fungerar. Det gäller bara att få värme, ljus och vatten i lagom mängd. Ju varmare, desto mer ljus och vatten behövs. Men frost överlever inte någon pelargon. Så det viktigaste är att skydda sina plantor från minusgrader oavsett var de står. 

Så här gör jag

Placering
Under sommaren har jag i princip alla pelargoner ute. Ett fåtal är inne i köksfönstret och några står på glasverandan.

Augusti har i flera år visat sig vara månaden med skyfall och 2019 var inget undantag vi har fått 20 mm på en timme vid flera tillfällen. I augusti gäller det alltså att ha alla under tak. Det kan räcka med ett trädgårdstält eller takutsprång.

I september, när det börjar bli risk för nattfrost, flyttar jag mina utepelargoner till mer skyddade lägen. De jag är rädd om, flyttar in i växthuset eller på glasverandan. De som inte får plats flyttas till ett mer skyddat läge i trädgården och om det är frostvarning hänger jag fiberväv över dem i en tvättlina.

Freedom!

Men när termometern inte orkar över nollan på dagen… då är det dags att tömma verandan och rädda de som huttrar under fiberväven. Några ställs i fönster inomhus och resten, hamnar i ett stort frostfritt garage

Inglasade altaner, garage, växthus, källare, trappuppgångar ja till och med en uppvärmd husvagn kan fungera som vinterförvaring, men man måste vara säker på att det aldrig blir minusgrader. En annan fara är att säkringarna till värmen går sönder när belastningen är som störst i midvinternatten.

Nerklippning

Jag försöker att hinna med att klippa ner mina unikpelargoner, engelska pelargoner och doftisarna på hösten i september, för på våren vill jag ju inte klippa dem när de börjar blomma.

Zonalerna däremot, och stjärnorna, brukar jag klippa på våren. Det är bara om någon planta är jättestor som jag höstklipper, för att den överhuvudtaget få plats.

Vattning

Det allra vanligaste sättet att döda sina pelargoner är att ge dem för mycket vatten under vintern. Jag börjar minska på vattningen redan i september och vattnar jätteförsiktigt under vintern. Istället för att känna på jorden, lyfter jag på krukan och känner på tyngden för att avgöra om plantan behöver vatten. Stoppa fingrarna i jorden ska man inte göra. Tänk om det är rotlöss i en kruka… då sprider man dem till alla krukor… hemska tanke!

Ärligt talat är det inte bara några plantor har jag inomhus under vintern, det är rätt många. De går då inte i vila utan fortsätter att växa och behöver mer vatten än de som vilar. Här är en bild från vårt köksbord i vintras där övervintrare och sticklingar trängs.

Ju varmare en planta står, desto mer ljus behöver den. Jag hade tidigare tillgång till ett rum med 15-16 grader som var perfekt för övervintring. Där hängde det lysrörsramper över hyllor och bord med pelargoner.

Inomhus fyller jag alla fönster. Många säger att man behöver extraljus till plantor man har i rumsvärme men hos mig har det funkat med enbart dagsljuset i söder och i västerfönster. Min mor däremot, övervintrar sina pelargoner i totalt mörker i garaget. De får långa bleka grenar under vintern… men dem klipper hon bort på våren.

Mängden vatten är helt beroende av hur varmt plantan står. Det allra vanligaste felet man gör är att vattna för mycket. En tumregel jag hört är att man ska vattna lika många gånger under vintern som det är temperatur i rummet. Så jag som har 12 grader ska vattna 12 gånger. Sen är frågan vad man ska räkna som vinter? 2015 hade vi frostfritt här i Östergötland ända till julafton och vinterns längd skiljer ju beroende på var man bor i vårt avlånga land.

Oavsett var man ställer sina pelargoner över vinter, så vill de inte bli bortglömda. Man tittar över dem då och då, rensar bort torra blad och blommor. Framför allt får man hålla koll på ohyran som följde med in på hösten. Gröna löss, vita flygare, trips och larver kan ställa till med mycket i vinterförvaringen, om de får härja fritt.